Hej idag har jag jobbar med Djurcell och Växtcell.Både Växtcell och Djurcell har dessa gemensamt:Golgiapparat,Ribosomer,mitokondrier,nukleol,cellkä
rna och endoplasma-nätverk

      Växtcell

                  Cellkärnan

Cellkärnan är den innersta delen av cellen och i cellkärnan finns DNA.

Arvsmassan i cellkärnan har två viktiga uppgifter. Den ska föra de ärftliga egenskaperna vidare till nya celler, och den ska tala om för cellen vilka proteiner som ska tillverkas.

          Nukloel

nukleol är en del av cellkärnan i en cell.I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna.

         Golgiapparat

golgiapparat är en organell,det är ett miniorgan inuti en cell.Golgiapparaten sorterar och bygger på sockerdelar på proteinerna.Golgiapparaten  finns i alla celler som har cellkärna.

        Ribosomer

ribosom är en del i en levande cell där proteiner tillverkas.Man kan säga att ribosomerna är cellens proteinfabriker. En ribosom består av en stor och en liten del och liknar en ask med lock. När en ribosom ska bygga ett protein behöver den en mall,alltså en sorts ritning. Ritningen tillverkas i cellens kärna och transporteras sedan till ribosomen.

        Mitokondrier

mitokondrie är en organell,Man kan säga att  ett miniorgan inuti en levande cell.

Mitokondrier sköter cellandningen i alla celler som har cellkärna och som kan andas med hjälp av syrgas.

      Endoplasma

entoplasma, den inre, mer lättflytande komponenten i cellers cytoplasma. Den innehåller mer organeller än vad ektoplasman gör.

Vakoul (Cellsaftrum)

vakuol är en bubbla som innehåller vätska. Den finns i celler som har cellkärna.I en växtcell är vakuolen oftast mycket stor och fyller nästan hela cellen, men i en djurcell kan det i stället finnas många små vakuolerInuti vakuolen i en växtcell kan cellen lagra till exempel färgämnen, smakämnen och giftiga ämnen.

Vakuolen i en växtcell kallas ibland också cellsaftrum.

Plasmodesm

plasmodesm, cytoplasmasträng genom cellväggarna mellan angränsande växtceller. Cytoplasman har via plasmodesmer förbindelse från cell till cell.

Cellväggar

Cellväggarna i en växtcell består av 2 delar och Den första delen bildas under tiden som cellen växer och kallas primär cellvägg. Den andra delen kallas sekundär cellvägg. Cellväggarna hos växtceller består av bland annat cellulosa och proteiner.

Kloroplaster

I kloroplaster sker fotosyntesen. Kloroplaster finns hos växter och alger. Kloroplaster innehåller ett grönt färgämne som heter klorofyll. Klorofyll samlar in ljusenergi till fotosyntesen.

      Djurcell

 Ribosomer

ribosom är en del i en levande cell där proteiner tillverkas.Man kan säga att ribosomerna är cellens proteinfabriker. En ribosom består av en stor och en liten del och liknar en ask med lock. När en ribosom ska bygga ett protein behöver den en mall,alltså en sorts ritning. Ritningen tillverkas i cellens kärna och transporteras sedan till ribosomen.

        Mitokondrier

mitokondrie är en organell,Man kan säga att  ett miniorgan inuti en levande cell.Mitokondrier sköter cellandningen i alla celler som har cellkärna och som kan andas med hjälp av syrgas.

  Cellkärnan

Cellkärnan är den innersta delen av cellen och i cellkärnan finns DNA.

Arvsmassan i cellkärnan har två viktiga uppgifter. Den ska föra de ärftliga egenskaperna vidare till nya celler, och den ska tala om för cellen vilka proteiner som ska tillverkas.

          Nukloel

nukleol är en del av cellkärnan i en cell.I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna.

     Endoplasma-nätverk

entoplasma, den inre, mer lättflytande komponenten i cellers cytoplasma. Den innehåller mer organeller än vad ektoplasman gör.

     Golgiapparat

golgiapparat är en organell,det är ett miniorgan inuti en cell.Golgiapparaten sorterar och bygger på sockerdelar på proteinerna.Golgiapparaten  finns i alla celler som har cellkärna.

Mikrotubuli

mikrotubuli bildar de cellskelettet, som ger cellen dess form.Under cellens delningar ingår de i kärnspolen som förflyttar kromosomerna till dottercellerna, cilier och flageller består av mikrotubuli.

Centriol

centriol är en organell, alltså ett miniorgan inuti en cell. Centrioler är viktiga när cellen ska dela sig. Centrioler finns i celler hos djur, vissa svampar och en del alger. Centriolerna ser ut som små rör och ligger ofta två tillsammans.

Hej !!

Idag har vi pratat om Fotosyntes och Cellandning.Fotosyntesen är en viktig process för alla levande varelser på jorden det finns i gröna växter som kan fånga upp solljus med hjälp av klorofyllet.För att alla växter ska leva måste växten få i sig Vatten,koldioxid och solljus.Växten tar koldioxid ifrån luften och rötterna tar vattnet upp till hela trädet.För att växterna ska kunna bli gröna och kunna växa måste solen lysa på dem.

Druvsockret används för att bygga upp trädet eller växten. Druvsockret bygger upp blad och stam men även frukterna på exempelvis ett träd.

Cellandning

För att växterna ska kunna använda den energi (sockret) som den tillverkar genom fotosyntesen behöver växten frigöra den energin. Det gör växten genom något som kallas för cellandning. För att växten ska kunna genomföra en cellandning behövs det syre och socker.cellandning är som motsatsen till fotosyntes.Det är människor och djur som går igenom processen cellandning.

Hej idag har vi pratat om hur blad blir till olika färger.

 Ett viktigt ämne i bladen är klorofyll, och det är klorofyllet som gör att bladen

är gröna. Klorofyll är uppbyggd av Fotosyntes som solljus,vatten och koldioxid som gör så att trädet får syre och socker.På Hösten så börjar det bli kallt och då

börjar bladet få mindre solljus,Bladet slutar samla in näring och Klorofyllen bryts ner.Blad kan vara i olika färger inte bara gröna, men på grund av det gröna Klorofyllet så är bladen gröna.Men när klorofyllet börjar brytas ned när hösten närmar sig  tappar bladet sin gröna färg.

Idag tog jag bilder med min vän av olika blad vi hitta Lönn,Rönn,Eklöv,bok och Alm.Ni kan se att alla är inte samma färg några är Gula,röda,gröna och den flesta kan även vara 3 eller 2 färger.På hösten så börjar det bli kallt och vattnet som ligger under trädet börja frysa till is , de gröna klorofyllen sugs in i grenarna till nästa vår.Karotenoider ger tex gula ,oranga färger.Karotenoider finns i olika växter som Tex Morötter och Antocyaner bildrar röd färg,violetta och blåa färger,Antocyaner finns även i vindruvor och och andra bär.För Länge sedan använde man Karotenoider  och Antocyaner som färg man plocka Röda och Gula blad sen Tvätta man bladen med kläderna då fick man rosa färg eller gul färg. 

Ibland brukar det vara att en del av trädet som står nära solljus får klara fina

höstfärger och dem som står vid stuggan har svagare färger.

Om du tittar på träd i skogen så märker du att bladen  har blivit till olika färger och om du ser träd runt om byggnader så märker du att det är inte lika färgade utan har fortfarande gröna blad.Och det beror på att träd runt om byggnader

får värme av husen eller andra ställen och det kan ta lång tid innan 

bladen får sina höstfärger.